Novells

Hej! Ville bara fråga om ni vill att jag ska skriva ett kap av RS och lägga ut ?

Här är kapitel 4 del 1. Förlåt mig att jag inte lagt in så mycket av den. Men jag har teater, fiol och Lucia övningar. Och haft fantasi brist :/

---

Kapitel 4

Esmes Pov

"Mina..Mina!" Inget svar, vad hade hänt med vår gäst? Var Windy kanske som Rosalie sa? Nej Esme! Du får inte tänka så. Det var mamman i mig som pratade.m Och hon hade rätt. Windys lukt var inte borta jag gick iväg och följde doften. Den ledde till källaren, till Windys rum. Nåja hon var säkert bara i sitt rum. Plötsligt försvann doften av Windy. Jag öppnade dörren och hon var borta! Likaväl pengarna! Vi borde ha litat på Rosalie hon hade ju vart vår dotter i åratal. Nu var pengarna borta..och Carlisle var den enda med jobb. Hur ska detta gå? Jag rusade upp för trapporna.

"C-"
"Jag har redan berättat" sa Edward och knackade sig på huvudet.

"Ser ni?! Ni skulle gjort som jag sa! Men ingen tror ju på mig!" Rosalie fick nästan ett anfall.

 

Rosalies Pov

Esme såg nästan sårad ut. Det var faktiskt hennes fel att pengarna var borta, de andra trodde ju nästan på mig. Nästan. Varför jag jag för mig själv?

"Rose..Detta är inte Esmes fel" sa Carlisle, vad var han? Fredsmäklare?

"Nej detta är väl mitt fel då?! Ni tror faktiskt aldrig på mig!" Jag hoppade ut ur fönstret och sprnag iväg innan Carlisle hann svara. Jag hörde Edward säga:
"Det var än till" Jag suckade och började gå. Sen kom jag ihåg Max. Om jag bara kunde hitta Max så kunde jag få de tro att Bella och Windy sammarbetade!
Ja! Då kunde jag få bort Bella också! Edward kunde väl klara sig utan henne. Jag började springa hemåt.

När jag kom in i rummet satt Esme med ansiktet i händerna.

"Esme förlåt..jag kunde inte tänka klart innan" Hon tittade förvånat upp.

"Det är lungt Rosalie. Jag förstår dig." Esme var nog än av de snällaste personer jag kände.

Plötsligt kom Bella och Edward ner för trappan. Hand i hand.

Jag blängde på henne. Hon tittade ledset ner. Då blängde Edward på mig.

"Bella" a Jag. Hon tittade förvånat upp.

"Stick härifrån!" Hon tittade surt på mig, men sen såg jag gråten i hennes ögon. Varför sa jag sådär?

Edward susade nerför trappan. Bella sprang ner och ut genom dörren. Edward kom mot mig, han tryckte upp mig mot vägge. Carlisle och Esme tittade skräckslaget på oss.

"Edward!" Sa Emmett och kom rusande mot oss.

Han slängde bort Edward från mig. Edward kom mot oss igen. Plötsligt kände jag Windys lukt. Vi hade glömt henne!

Dörren slogs upp av Windy. Som höll hårt i Bella.

---

Kommentera SNÄLLA!
//Julia

Detta kapitel blev kort, men nästa kommer nog snart. Här har ni det:

Jag snurrade förfärat runt. Hur kunde hon veta att jag behövde hjälp? Var det någon gåva?

"H..hur visste du det?"
"Det är min gåva, att känna av och hjälpa andras problem" Hon kunde nog skapa fred på vår jord.

"Men hur ska vi göra då?" Hon kunde ju inte bara jaga bort Windy från huset.

"Låt oss prata igenom detta först, okej?"

"Visst" jag drog med henne till en liten gräsplätt och började prata.

 

"Så, nu vet du allt" jag hade berättat allt. Om mitt första möte med Windy o.s.v.

"Hm, låt mig tänka lite..vi kan ju alltid.." snälla säg att hon kommit på något.

"Vad?"

"Vi läser av hennes problem och.." plötsligt blev hon tyst.

"Och?"

"Och..hämtar Max" Max vilken Max? Menar hon hamburgarstället?

"Vilken Max?" frågade hon förvirrat.

"Min..fästman, han raderar folks minne och får de göra som han vill tills han väcker upp de. Det är som en hyptnos"
"Har han gjort det på dig någon gång?" frågade jag oroligt.

"Nej! Såklart inte" sa hon och började plötsligt skratta.

"Men då springer vi tillbaka" sa jag.

Vi sprang saktare än vanligt och tänkte igenom hur vi skulle göra. Det bästa vore att säga att vi ville prata med Windy i enrum. Men esme skulle aldrig gå med på det.

Vi stannade plötsligt. Det var som jag stannade automatiskt, jag hade inte tänkt på det. Jag gick in och stängde dörren. Alla satt i vardagsrummet.

"Jag har med en vän till mig" sa jag. Edward suckade.

"Men ta in henne, låt henne inte stå ute"

Jag öppnade dörren och släppte in henne.

"Hej alla. Jag heter Mina och är 23 år"

Alla sa hej i kör. De var vana.¨De gick laget runt och sa sina namn.

Mina gick runt och skakade handen med alla-hennes gåva funkade bara om hon rörde vid den.

När hon kom till Windy -som såg misstänksam ut- så sträckte Mina ut sin hand. Windy tog den..och Mina svimmade.

Alla sprang panikslaget fram. Och ingen märkte att Windy försvann.

---

Erikas kommentar: As bra! Ge mig mer!


Alla som läser, KOMMENTERA!

Ps:Vad tycker ni om chattboxen?

 

/Julia

Jag öppnade första sidan. Där fanns text och en bild. Under bilden stog det Windy.
Jag började läsa:
Idag träffade jag en vampyr som hette Windy. Windy var hemsk! hon besöker folk och lurar de! Hon besöker en när man kommer ihåg
en. Nu måste jag jaga.

Nej! Jag nåste tillbka före Windy. Jag sprang hem och kände luften dra i håret. Dagboken hade jag gömt under lite gräs och mossa.
När jag kom tillbaka slet jag upp dörren och rusade in. På lukten kände jag att Alice och Jasper hade kommit tillbaka likaväl som
Carlisle och Esme. Jag sniffade igen, NEJ jag kände Windys doft. De var i köket. Alla satt runt matbordet Bella också. Jag tittade
frågande på Edward. Såklart att han måste dra in Bella i allt. Hans ögon blev lite svartare och Bella vände sig genast mot mig.
Jag blängde på henne och hon vände sig snabbt om.
"Så barn" Sa Esme.
"Vi har fått en gäst" Sa Carlisle. Jag morrade mot Windy, hon var precis som jag mindes henne. Hon hade långt silvrigt hår till midjan,
smal kropp och röda ögon. Hon var faktiskt vacker-bortsettfrån ögonen.

"Hon tröttnade på att dricka människoblod och hade hört talas om oss, så hon kom hit" Fortsatte han.
"Jag tycker att vi ska välkommna henne" Sa Esme och tittade på alla. Alla mumlade en hälsning utan jag. Esme tittade frågande på
mig.
"Hur kan ni gå på det?!" röt jag. Edward måste tro på mig.
"Nej Rose. Jag har läst hennes tankar och hon ÄR fredlig"
"Än så länge" Skrek jag och stormade upp på mitt rum. Jag hörde att Emmett kom efter och suckade. Han knackade på dörren.
"Får jag komma in?" frågade han.
"Det är ditt rum också" mumlade jag till svar.
"Älskling..jag tror på dig men.."
"Men.." sa jag.
"Men jag tycker vi ska ge henne en chans iallafall" Aldrig att jag skulle få de tro på mig.
"Jaja..men.."
"Men.." sa han och vi båda skrattade.
"Men håll ögonen öppna." sa jag.
"Det är klart"

Det var nu skymmning och Bella hade åkt hem. Windy skulle prova vår diet för första gången, alla var spända på vad hon skulle tycka. Vi började alla springa in i skogen. Jag och
Emmett åt ett håll och Carlisle, Esme och Windy åt ett annat. Alice och Jasper hade ju jagat igår och Edward var med Bella som vanligt.
Emmett fälde en björn och jag tog en hjort. Jag formade läpparna och började dricka, elden i min strupe släcktes långsamt. Plötsligt var hjorten slut.
Emmett drack fortfarande av sin björn. När han var klar tog vi varann i händerna och började springa mot de andra. När vi kom fram såg vi att alla drack av varsinn björn.
När de var klara så sprang alla tillbaka mot det vita huset som nu också tillhörde Windy.
När vi kom in sprang Alice och Jasper mot Esme och försvann sen ut.
"Vad ville de?" Esme log svagt.
"De skulle på en till smekmånad.."
"Jaha" tur att jag inte kunde rodna. NEJ! Där försvann min chans att se om Windy planerade nåt.
"Vilket rum ska jag ha?" frågade Windy plötsligt med en sockersöt röst.
"Hm kan vi inte ta det i morgon när alla är här. Så länge kan vi bekanta oss med varann" sa Carlisle.
"Ja, vi kan köra wrestling" sa Emmett antusiastiskt.
"Nej tack, mina stövlar från London vill nog inte det" sa Windy.
"London?" frågade Carlisle intresserat och snart satt båda och pratade med varann.

 

NÄSTA DAG
Windy hade blivit som en till dotter i familjen. Snart visste hon allt om alla i familjen inklusiv Bella. Hennes ögon började smått bli lite guldiga. Plötsligt öppnades dörren och Edward
och Bella kom in.
"Så, nu är alla här. Vi måste bestämma vilket rum Windy ska ha" sa Esme.
"Hon kan väl ta det tomma nerför trapporna?" Nej! det var där vi hade pengarna!
"Ja!" Sa Windy och vände sig sen mot Bella.
"Vill du hjälpa mig packa upp?" Bella vände sig mot Edward. Han log uppmuntrande mot henne.
"O..okej" De försvann ner.
"Rose, du tvingar INTE min dotter härifrån!" sa Esme till mig. Det var droppen.
"Så du tvingar mig härifrån? röt jag och försvann iväg. Jag började springa. Plötsligt las en kall hand på min axel. Jag sniffade. Ingen lukt jag kände igen, sen vände jag mig om.
"Jag är Mina" sa vampyren.
"Och jag ska hjälpa dig"

---

Erikas kommetnar: More more more!! Now!!

 

Kommentera snälla!

//Julia

 

Kollade resultatet idag. 60% ville att jag skulle lägga ut den nu, och 40% att lägga ut den senare. Jag kommer lägga ut den nu, kul att jallafall alla ville läsa den =) Så här kommer den:

                                                Rosalies Secret                                                                                             
                                                                   Prolog

Åh, nu skulle hon hit igen. Varför kom hon hit hela tiden? Hade hon inget hem? Jag vet att hon "älskade" min bror men varför?
"Sluta ljuga för dig själv Rose" Jag hörde att Edward kom in.
"Knack knack" la han till. Jag himlade med ögonen.
"Vadå ljuga?" frågade jag.
"Jag läser tankar, jag vet när du ljuger eller inte." Dumma Edward, hoppas han hörde det. Han skrattade.
"Nu ska jag åka och hämta Bella, du behöver inte vara hennes vän men du behöver inte hata henne" Sa han och gav mig en varnande blick. Han gick ut.
Okej jag kanske ljög för mig men det var för pinsamt att säga sanningen till nån och då kunde jag lika gärna låtsas för mig själv också.
J-a-g  v-a-r  a-v-u-n-d-s-j-u-k  p-å BELLA! Inte för utseendet eller nåt, bara att hon kunde få barn och leva ett  långt och lyckligt liv. Hon behövde inte bli så här så jag förstod inte varför.

                                                          Kapitel 1 Paket
Edward hade nu hämtat upp Bella. Jag kände hennes lukt när de kom in.
"Ja Bella är här!" ropade Emmett och susade ner för trappan.
Jag suckade och gick efter, Emmetts vänskap kunde jag inte göra nåt åt. Fast det var lite kul för Emmett såg henne som en rolig vän-just nu- och Bella såg honom som en bror.
Jag kom ner och såg Em krama Bella hårt, så hårt att Bella fick kämpa för luft. Jag log lite smått, Bella var faktiskt ganska snäll även om jag inte skulle erkänna det för nån. Jag såg hur ett leende spreds på Edwards läppar. Jag log större. Det skulle faktiskt va kul att ha Bella som syster som vampyr, det var bara att jag ville inte att hon skulle bli vampyr. Edward höll med mig på den punkten iallafall. Jag såg att han anskite spändes när jag tänkte den tanken. Edward tog Bella i handen och gick upp till hans rum. Jag och Emmett gick efter.

"Jag är uttråkad Rose!" Sa Emmett för tredje gången. Jag filade mina naglar och sa:
"Men gör nåt då" för tredje gången.
"Kan vi inte göra nåt med Edward och Bella?" Jag suckade.
"Snälla?" Han tog fram sina hundögon. Jag skrattade.
"Jaja vi går väl till de då" Emmett drog med mig upp och vi gick till Edwards rum. Vi knackade på och dörren öppnades av Edward.
"Vad vill ni?" frågade han irriterat, jag kikade in och såg Bella sitta på skinnsoffan och titta undrande på.
"Emmett är uttråkad och ville göra nåt med er"
"Be Alice och Jasper" väste han till svar.
"De är ute och jagar ju!" Han blängde bara.
"Kom igen Edward vi kan väl göra nåt med de om de vill?" sa Bella. Hon VAR verkligen snäll.
Han tittade på henne sen på oss och sa "visst". Jag visste att han gjorde allt som Bella ville. Vi gick in och satte oss också på skinnsoffan.

"Så vad ville ni göra?" frågade Edward och suckade.
" Kan vi inte..."
"Hitta inte på nåt" sa Bella och Edward skrattade.
"Bestäm du då" sa Emmett och tittade på Bella.
"Va?, nej"
"Dåså" svarade han belåtet.
"Jag vet!" sa jag. Edward log för han "hörde" vad jag hade planerat.
"Vi ska köra-" Plötsligt ringde det på dörren. Alla susade ner, Edward med Bella i famnen.
Jag gick fram och öppnade dörren. Det var en postgubbe med ett paket i hande, lustigt vi brukade inte få paket. Jag menar vem vill skicka till de mystiska Cullens?
"Leverans till- han böjde sig ner och tittade på kartongen- Rosalie Hale, är det du?" sa han och pekade på mig. Jag nickade jag visste inte vad jag skulle säga.
"Här" sa han och sträckte fram paketet. Jag tog emot det, stängde dörren och gick in i vardagsrummet med Emmett, Bella och Edward som släptåg.
"Ska du öppna det?" frågade Emmett. Hm, jag var faktiskt nyfiken.
"Ja..det tror jag" Jag tog en nagel-de var tillräckligt vassa- och skar upp tejpbiten som satt i mitten på paketet och öppnade det.
Vad som var inuti shockerade mig det var gammla saker från då jag precis blivit vampyr. När jag först blivit vampyr hade jag inget minne av för jag hade inte bott med Carlisle då för jag ville vara själv, för att förstå vad som hade hänt. Men vem hade skickat de? Det var bilder papper och en bok. En bok!

 Jag tog upp den och kollade i, min gamla dagbok med min hemlighet! Nu kunde ju alla få reda på den! Vad skulle jag göra? Jag menar inte kunde jag visa den, men om jag inte gjorde det skulle de fatta att det var en dagbok. Jag menar allvarligt vem skriver en dagbok när man är arton? NEJ! Edward läser tankar!Säg Inte väste jag så lågt att Bella inte hörde.
"Säga vad?" frågade Emmett.
"Om hennes dagbo-" Jag morrade.
"VA?!" Det blev tyst.
"Haha, den måste jag läsa"
"Nej jag vill" Sa Edward och gav Emmett en high five. Jag sprang ut ur huset bort till ängen som vi brukade spela basboll på. Jag satte mig under ett träd och började läsa.

 Snälla kommentera!!! Det blir så mycket roligare att skriva om man får höra vad ni tycker!